Skräcknovell: Skolmördaren kap 1
KAPITEL 1:
Lily Cane tittade upp mot skolbyggnaden. "East High" stod det med stora svarta bokstäver. "Jaha, ett nytt år, en ny skola ", tänkte Lily och suckade ljudligt. Det innebar större ansvar för sitt skolarbete och mindre snack på lektionerna. Lily gick upp för de stora trapporna och in genom skolporten. Lily skulle börja sitt första år på East High. Alltså var hon 16 år och hennes föräldrar hade skiljt sig innan Lily skulle börja på East High. Lily hade gråtit sig till sömns varenda dag och natt.
- Alla första års-elever går till sal 311, sprakade en röst i högtalarna.
Sal 311? Vart låg det nånstans? Lily kände ingen från East High, som hon kunde fråga. Hon hade inte heller känt någon från hennes gamla skola. Tjejerna i hennes klass hade inte ens brytt sig om henne på grund av hennes utseende och hur hon klädde sig. När sommarlovet hade börjat, fick Lilys föräldrar inte råd med sitt gamla hus så de fick flytta till USA.
- Hejsan! Är det du som är Lily Cane? Sade en röst plötsligt. Lily vände sig om och där stod en liten rödhårig flicka med gröna ögon.
- Ja, det är jag, sade Lily.
- Har hört talas om dig genom min brorsa. Han säger att ni hade setts i sommar. Stämmer det?
- Ja, men det var för en månad sedan, sade Lily lite fundersamt. "Den dagen på stranden glömmer jag aldrig", tänkte Lily och log lite när hon tänkte på vad James hade sagt: "Ingen annan människa kommer att älska dig lika mycket som jag gör. Vi kommer alltid vara bästa kompisar förevigt." James hade varit på väg att ge Lily en kyss på munnen, men hade hejdat sig och gav henne en puss på kinden. När James hade sagt att han skulle flytta till Hollywood, hade Lily känt att hennes hjärta skulle gå itu. James hade inte hört av sig, inte ens skickat ett vykort!
- James säger att han saknar dig jättemycket, men han har så mycket att göra, sade flickan. Förresten, jag heter Emily Wane. Ska du också till sal 311?
- Ja, det ska jag. Vet du vart det ligger? Undrade Lily.
- Ha ha, ja det ligger rakt fram! Skrattade Emily.
Och med ett stort leende på läpparna, började Lily gå mot salen.
